Vad gör man när ens rörmokare bestämmer sig för att lägga ner? Ja, det kanske inte var så oväntat, men ändå. Min speciella hovleverantör, när det gäller vatten och avlopp, bestämde sig för att gå i pension. Och inte var det nån av barnen som tog över heller. De hade ju aldrig varit intresserade av ett hantverksyrke. Antagligen är de ekonomer som alla andra. Inte vet jag.
Men i alla fall. Där stod jag nu. Med stopp i avloppet, eller rättare sagt i handfatet inne i duschrummet. Ett par gånger om året händer det att det blir stopp nånstans, eller att nån packning läcker. Och då har det varit så naturligt att ringa ”Röris”. Nu var jag som lamslagen.
– Googla på det, ropade frugan. Du hittar säkert nån.
Men, kan man verkligen veta vem man ska ta då? Det är inga bilar ute på gatan? Nån granne som anlitat nån rörmokare som har servicebil med namn och telefonnummer? Knappast. Inte just nu i alla fall. Lördagskväll och allt.
Jag Googlade, fick fram några alternativ. Och tänka sig, en hade ett journummer som han svarade på direkt. ”Kommer om en halvtimme”, sa han. Så nu sitter jag här och väntar. Det har bara gått en kvart. Om han är bra? Inte en aning. Det får framtiden utvisa.